Ja idag har vi äntligen fått vårt internet efter två och en halv veckas väntande, sjukt jobbigt kan jag lova. Vad gjorde man innan man fick internet egentligen?! Hur som helst så har flytten gått jätte bra, vi har två, tre lådor kvar att packa upp sen är allt klart. Lite panik fick vi när vi skulle köpa vitrin-/DVD-/CD-skåpet Bertby som vi har här hemma i svartbrun och upptäcker till vår förskräckelse att detta skåp utgått från IKEAs sortiment. Jag blängde på blocket i mobilen flera gånger varje dag och så i söndags så ser jag att två stycken lagt upp två hyllor var. En bodde i Stenugnsund och den andra Nyköping. Han i Nyköping svarade aldrig men de i Stenugnsund berättade att de hade en kvinna som skulle kolla på det på måndagkvällen och skulle höra av sig om hon bara ville ha ett eller båda två. Vid fyra tiden går jag in på blocket för att kolla annonsen och ser att den inte finns kvar. Skickade snabbt ett sms och frågade om de fått sålt dem båda eftersom annonsen var borta, fick till svar att hon förmodligen skulle ha båda två men vid sex tiden ringer tjejen och säger att det ena skåpet fanns kvar. Kan ni fatta hur lycklig jag blev!! Så nu har vi vårt fjärde svartbruna skåp här hemma och hoppas inte på att vi ska behöva ett femte.

Måste ju berätta att Novalee har blivit sju månader nu och pladdrar på som bare den. Vi har också börjat på hundkurs jag och Ella och det går faktiskt riktigt bra! Första gången hade vi genomgång och pratade om hundar hur de beter sig och sånt där och jag konstanterade att vi har nog gjort alla fel man kan göra inom hunduppfostran. Sist körde vi inkallning och där fick jag reda på varför hon inte lyssnar på mig. Det tar tydligen ett litet tag för dom älskade dobermann hundarna att koppla med deras små hjärnor och kutar omkring som små blådårar, men efter ett tag, efter en massa springandes så såg man att nu kunde man börja ropa på henne och det gick väl hyffsat bra så det har vi alla i hemläxa tills om två veckor då vi ska dit igen att träna inkallning, ligga,- sitta kvar och det är faktiskt Ella rätt duktig på (tycker jag i alla fall.)
Så dagen efter (måndagen) gick jag och Ella upp i skogen bakom oss och körde inkallning och lekte som bare den. Är så skönt att vi håller på att hitta tillbaka till varandra, känns verkligen att våran matte och hund relation har blivit bättre på bara två veckor!

På måndagskvällen skulle jag åka till min svägerska och hämta hennes mobila abonnemang eftersom vårt internet inte funkade då, men hittar då inte min bilnyckel och springer runt svettig och dan i hela lägenheten, river och sliter i alla saker men hittar inte nyckeln ändå. Ett litet ljus går upp för mig och jag inser att jag tappat nyckeln ute! och troligtvis i SKOGEN av alla ställen!!
Var i alla fall tvungen att gå bort till Tempo för att hämta ett paket och sedan posta på ett + att Ella behövdes rastas också. Så när vi väl var hemma var det ju nästan mörkt ute.
Meningen var att på tisdag förmiddagen så skulle vi gå till Öppna förskolan men jag ville hellre hitta min nyckel så när Novalee somnat efter sin frukost så tog jag med mig Ella ut i skogen och gick exakt den vägen jag gjort dagen innan och blängde ner i marken i tjugo minuter ungefär. Tänkte hela tiden att jag kommer inte att hitta den, jag hade ju hennes leksak i den fickan som nyckeln låg i så den kan ju flugit all världens väg (man tar ju inte ut leksaken försiktigt om man säger så.) Men som sagt efter tjugo minuters blängande ner i marken så ser jag min nyckel under en liten lingon-/ blåbärsbuske!! Vilken lycka!
Jag kan säga att jag jublade och skrek högt i skogen "JAG HIITTADE DEN, ELLA JAG HITTADE NYCKELN, JAG HITTADE DEN, YEEES"!

Ella som hade fart runt som ett jihu stannade upp och bara kollade på mig som om jag var helt knäpp. Och mjo det var jag nog också, hoppandes och skrikandes samtidigt som jag pussade på min nyckel där mitt under förmiddagen då det regnade i den ensamma skogen.
Måste väl kanske tillägga att jag aldrig haft någon nyckelring eller något sådant på min bilnyckel så den låg alldeles ensam där under busken i den stora skogen. Nu sitter den på nyckelknippan med hemnycklarna på så nu lär jag inte tappa bort dem i första taget, eller vad tror ni?

Kram*